Han går från hus till hus
Men ingen känner längre hans namn
För varje år som går
Förtvinar det som formats av hans hand
Av gammal man blott korn
Av damm på jorden finns kvar
Där glömskan alltid vinner
Ett minne som ingen längre har
Gudarna utskiftar arvet
Vid gravhögen går han igen
Hans kött föder bördiga åkrar
Som åt tiden han lämnat därhän
Men hans blick äro skuren från hans sinne
Som rök från en utbrunnen eld
Två korpar heter Tanke och Minne
Dom kommer aldrig igen
Han är ej längre [2x]
Och i döden finns intet att veta
För en som ej längre veta kan
För om det som i döden förgås
Ingen levande vittna kan
Han är ej längre [2x]